bokhandlarn


Lämna en kommentar

Hade detta varit The walking dead hade jag börjat titta

Musikalnörden i mig är glad. Vill ni se mer av AVByte så gör de nya musikaler av random grejer varje vecka.

Annonser


Lämna en kommentar

Lite minnen (Sweden och USA goes London)

575705_10151952412319533_1376580886_n

Det är rätt svårt att gå vidare. När man har haft ett otroligt år i ett annat land och sen helt plötsligt är hemma igen och vännernas liv fortsätter. Mitt år som student på Long Island University, NY var en av de mest händelserikaste liv jag vart med om. Och det har snart gått tre år sedan jag kom hem. Sedan dess har jag åkt tillbaka en vecka och hälsat på, semestrat i Frankrike med min vän Alizé och hennes familj samt i slutet av september mött upp min vän Abby i London och haft en dag tillsammans. Jag har redan lagt upp en bild av de tre böcker jag köpte i London, så nu tänkte jag minnas tillbaka lite i bilder.

1385498_10151952407159533_644031183_n

Åh vad jag saknat härliga Abby.

                                                                   1394101_10151952408694533_1939307858_n  1380053_10151952408579533_972758841_n

Man vad ju liksom tvungen att ringa viktiga samtal i de röda telefonboxarna. Det vet ju alla.

                                                                  1376418_10151952408194533_1106196901_n  994928_10151952408129533_1105299158_n

Apparently you have to take selfies because friends don’t know your angles… Huh, who knew. Måste nog erkänna att detta blir den sista selfiebilden jag tar. Nu har jag vart lite hipp, dog inte av det, men det räcker nu.

 1374307_10151952408444533_212264912_n1381775_10151952409199533_499827195_n1385799_10151952408774533_1668438987_n

Det var lite bilder från en härlig helg! Passar bra att skriva om nu när jag tog mig något söderut och har äventyr i Tanzania istället (och PLUGG, glöm inte PLUGG. Oh dear, hur många uppsatser ska en människa behöva skriva innan hon exploderar?)


1 kommentar

Skriva uppsats i Afrika

IMG_1799

När detta publiceras är jag på väg till Tanzania. Där kommer jag stanna i cirka en månad och samla underlag till min C-uppsats.

Jag har väntat på det här ögonblicket sedan tre år tillbaka då jag satt i mitt dorm room på Long Island University, NY och planerade vad jag skulle plugga i framtiden och såg detta program. Ett program om utvecklingsstudier som är allergisk mot ordet postkolonialism. Med inriktning Internationell Hälsa. Och C-uppsats i Tanzania (valfritt). Jag kan inte fatta att jag är här nu. Här. Nu.

Förmodligen kommer jag inte kunna blogga därborta. Därför har jag tidsinställt en massor med inlägg. Ville bara säga IIIH cannot believe this is happening och ha det bäst nu alla fina!


1 kommentar

Project ”kill the topplista”

akb2

Har haft det lite lugnt nu på jobbet när många är på semester och redan handlat sin sommarläsning. Något som dock inte slutade att upphöra var att böckerna vi sålde var böcker vi alltid säljer. Topplistan. Topplista topplista topplista. What is up with that? Det finns fem miljarder underbara böcker som aldrig får se plastpåsens insida tillsammans med kvittot som bekräftat kundens nyfikenhet.

Så, lite ”ombyggnad i butiken” har skett. And by that menar jag att jag hämtade en massa tipslappar och satte dem under alla mina favoritböcker, plus kollegornas. De små böckerna. De som inte får vara med på topplistorna. De som inte nämns lika mycket i media. And guess what, the säljer som bara den! Folk läser våra tips. Folk plockar upp böckerna. Folk går till kassan med böckerna.

Sen har vi också erbjudandet ”ta fyra pocket betala för tre”. Då har vi satt ihop färdiga paket redan med små tips, till exempel ”humor på hög nivå”, ”för den hälsomedvetna”, ”BARNFÖRBJUDET” och så vidare. Superkul och skönt att få ta vara på sin kreativitet lite.

I alla fall, projekt ”Kill the topplista” är i full gång nu känner jag. Det är lite som man säger ”syns du inte, finns du inte”, well nu jäklar ska även de små böckerna synas. 


1 kommentar

The girl who circumnavigated fairyland in a ship of her own making

The-Girl-Who-Circumnavigated-Fairyland-in-a-Ship-of-Her-Own-Making

Handling (från Goodreads):

Twelve-year-old September lives in Omaha, and used to have an ordinary life, until her father went to war and her mother went to work. One day, September is met at her kitchen window by a Green Wind (taking the form of a gentleman in a green jacket), who invites her on an adventure, implying that her help is needed in Fairyland. The new Marquess is unpredictable and fickle, and also not much older than September. Only September can retrieve a talisman the Marquess wants from the enchanted woods, and if she doesn’t . . . then the Marquess will make life impossible for the inhabitants of Fairyland. September is already making new friends, including a book-loving Wyvern and a mysterious boy named Saturday.

With exquisite illustrations by acclaimed artist Ana Juan, Fairyland lives up to the sensation it created when the author first posted it online. For readers of all ages who love the charm of Alice in Wonderland and the soul of The Golden Compass, here is a reading experience unto itself: unforgettable, and so very beautiful.

Kommentar:

This book was just adorable! I loved it from page 1.

Den här boken må vara menad för något yngre läsare (ja fast vi vet ju alla att den bästa läsningen får man om man vågar hoppa mellan åldersindelningar och bara kör på sånt som tilltalar en!). Hur som helst så ville jag säga att det verkligen märks att författaren tar sina läsare seriöst (vissa barnböcker tenderar att bete sig som om barn inte förtjänar bra genomtänkta saker bara för att de är barn).

September (looove that name bye the way. Älskade det ännu mer när jag fick reda på att hon var född i April) kändes ganska originell för att vara en av alla dessa flickor som kommer till ett nytt land. Alice kom till Underlandet och hela historien gick ut på att hon skulle hitta hem. Dorothy kom till Oz och även denna historia gick ut på att hon skulle hem. Men September ville sjutsingen inte hem. Jag må älska både Alice i Underlandet och Trollkarlen från Oz men det var skönt med lite annat perspektiv.

Jag kan verkligen rekommendera denna söta, smarta och spännande bok för alla som är nyfikna på den! Gick för övrigt till Science fiction bokhandeln i Stockholm häromdagen och köpte bok två som jag hoppas kunna läsa rätt snart.

The girl who circumnavigated fairyland in a ship of her own making av Catherynne M. Valente| Antal sidor: 247 | Utgivningsår: 2011| Förlag: Feiwel and Friends | Från: Julklapp från Andreas 2012


3 kommentarer

Idag har vart en sån där dag.

Ja precis, en sån dag.

Prideparaden går utanför jobbet. Ibland lite Cara Mia och ibland lite untz untz untz. Själv var man inne i bokhandeln. Och inte nog med att jag hittade ett arabiskt mynt som fick följa med mig hem, så träffade jag också en livs levande författare.

Aha tänker du. Aha tänker jag.

Det var nämligen faktiskt författaren till… Nej vänta, vi tar det såhär istället:

Kvinnan går in och jag hälsar och frågar om hjälp. Det första jag lägger märke till är att hon har örhängen på sig formade som Afrika. Hur som helst så följer jag henne till korsordspennorna och vi börjar prata lite. Turns out hon bor i Afrika (var frågar då jag, Zambia har jag för mig att hon svarade) och snart ska tillbaka. Turns out hon jobbar för Kooperation utan gränser. Men shit tänker jag! Det är ju min stora dröm! Och då drämmer hon till med att vi säkert har några av hennes böcker i bokhandeln. Och det var inte en sån där författare som man inte har hört talats om, utan

Karin Alfredsson

Sen minns jag inget mer än att jag betedde mig som om min syrra skulle ha träffat Justin Bieber (bara för att hon påpekade att jag ofta nämner henne och hennes fandom till mr bäver here. This one’s for you sis!)

Annars då? Jo en kund frågade om jag brukade ha ont i ryggen. DET BRUKAR JAG! Så hon frågade om hon fick be för mig. ”Visst” sa jag eftersom why not liksom och så gjorde hon det. Mycket trevlig tjej.

Annars igen. En man, 40+ kom in i butiken häromdagen och skulle köpa ett ex av Femtio nyanser av honom. För er som inte har koll, framsidan är grå med en slips. Då säger han ”visst är väl den här lite som Buthler och Öhrlunds böcker?” (för er som inte har koll, det är deckare). Innan jag hinner svara fortsätter han ”för jag gillade verkligen dem och tänkte att den här boken har sålt som attan, det borde väl handla lite om samma sak… eller?” Jag, som inte riktigt vet hur jag ska svara på detta tittar ner lite i golvet och sen upp på mannen och bara säger som det är ”Eh.. alltså… Nej, jag skulle nog inte säga att boken är lik de av Buthler och Öhrlund, denna är erotisk och innehåller BDSM...” Hans blick var rätt så priceless och köpet genomfördes inte… Förrän en kvart senare då han kom in i butiken och sa ”äsch jag skiter i att den inte är lik Buthler och Öhrlund, den säljer som smör så den kan nog allt vara värd att läsa”. Så slutklämmen från oss alla blir väl då ett genuint tillönskande av trevlig läsning för denna man. 


2 kommentarer

Follow the yellow brick road (eller i brist på annat nördar jag mig lite)

Jag är just nu hemma i sagans värld då jag för första gången öppnat upp The Wonderful Wizard of Oz och faktiskt läser raderna istället för att titta in amazement. Jag älskar filmen med Judy Garland som jag sett ett miljontal gånger samt ordnat filmkvällar för de som råkar få ur sig att filmer för dem är osedd.

Musikalen har jag sett några gånger. En gång med Pernilla Wahlgren kommer jag ihåg. Då var jag typ 11-12 år. Wicked-musikalen har jag sett två gånger samt lyssnar på soundtracket sisådär fem gånger om dagen och har boken med alla noter och texter hemma.

Oz har jag inte sett. Vågar jag? Jag ska. Men jag vet inte om jag vill. Men jag ska. Jag blev bara lite off när jag såg all denna build-up till gubben Oz. OZ!! THE bluff! Han är ingen hjälte! Och sen The Wicked Witch porträtterad som värsta ondingen. Hallå, har the film makers inte sett Wicked – NI gjorde henne OND och hon var aldrig riktigt ond! Vad kallas det när folk har fördomar och hat mot de som föds med grön hudfärg? Well, that’s who you all are (vill specificera att jag inte menar läsarna av denna text utan invånarna till landet Oz)

Men samtidigt kan jag ha missförstått allt och så får man se varför Oz kommer dit och lurar hela populationen. Det kan jag gå med på.

Egentligen skulle jag bara säga att jag äntligen börjat läsa boken. And so far I like it. Men den slår inte filmen. Filmen tar in dialogerna, färgerna, karaktärerna och well, Oz, medan boken mer rusar fram i handlingen. Är liksom på sida 20 och har redan passerat filmens första halvtimme. Men så är det också en bok för barn.