bokhandlarn


2 kommentarer

Weird things customers say in bookshops

12640991Handling (från Goodreads):

This Sunday Times Bestseller is a miscellany of hilarious and peculiar bookshop moments:
‘Can books conduct electricity?’
‘My children are just climbing your bookshelves: that’s ok… isn’t it?’

A John Cleese Twitter question [‘What is your pet peeve?’], first sparked the ‘Weird Things Customers Say in Bookshops’ blog, which grew over three years into one bookseller’s collection of ridiculous conversations on the shop floor. 

From ‘Did Beatrix Potter ever write a book about dinosaurs?’ to the hunt for a paperback which could forecast the next year’s weather; and from ‘I’ve forgotten my glasses, please read me the first chapter’ to’Excuse me… is this book edible?’

This full-length collection illustrated by the Brothers McLeod also includes top ‘Weird Things’ from bookshops around the world.

Kommentar:

En anledning till att jag ville läsa den här boken är för att jag jobbar i en bokhandel och var nyfiken på om jag kunde känna igen mig i alla dessa quotes. Det kunde jag… på första sidan:

”I read a book in the sixties. I don’t remember the author, or the title. But it was green, and it made me laugh. Do you know which on I mean?”

Den var ganska så dead on. Men tro’t eller ej, ibland hittar jag faktiskt böckerna som kunderna är ute efter trots vagaste beskrivning i världshistorien. Känner mig lite som Sherlock Holmes då. Eller Kalle Ankas tursamme kusin.

Men efter denna lände jag att det var lite mer stand-up comedy istället för verkliga historier. Det är säkert sant att kunder kan säga sådana saker som de gör i boken, men jag tvivlar starkt på att det är en majoritet. Självklart tror jag inte boken ljuger.  Kan ju vara kulturellt också, jag är inte brittisk. Om en kund i ”min” bokhandel kommer in för att titta på en viss bok för att sedan köpa den online är det knappast något kunden säger mig rakt upp i ansikten. Jag överhör ibland kunder säga det till varandra, men inte till mig.

Boken var rolig i början, men jag vet inte hur många gånger jag slagit handflatan mot huvudet åt hur ignoranta många människor är. Nyligen hade jag faktiskt en liknande situation med en turist som ville ha böcker för 900 kronor… utan pinkod eller någon form av legitimation på sig. Vi kunde ju inte acceptera det för kortet kunde vara stulet! Fick världens längsta utskällning om hur VI är det ENDA stället i Stockholm som inte kan godkänna dessa och på detta stället kan du göra så och på det andra stället så och OH HELVETES J***** VARFÖR HAR DU EN FÖRELÄSNING FÖR MIG OM MIN EGNA STAD????!!!! Vill ni veta hur det slutade så hittade han 900 kronor kontant i sin ficka, så ja, vi fick ju pengarna. Han slösade massor. Han var arg, men seriöst, om han tidigare köpt saker utan kod och legitimation måste det vart under 100 kronor. Över det går det ju inte att acceptera. Vad är annars poängen med koder och legitimation?

Annars var boken lite smårolig, men ingen igenkänningsfaktor här inte. Dessutom tycker jag det kan vara trevligt att uppmärksamma alla underbara kunder man har också. Låter ju som att KUNDEN är en konstig varelse som borde spärras in ibland. 

Betyg: 3/5

Weird things customers say in bookshops av Jen Campbell| Antal sidor: 119|  Utgivningsår: 2012 Förlag: Constable and Robinson | Från: Bokpotaten, mars 2013, Tack :)

 

Annonser


Lämna en kommentar

tre gånger Meh (recensioner)

Ligger väldigt mycket efter att recensera (men what else is new) så tänkte sätta ihop några av dem då det inte finns så mycket att säga. Här har vi tre böcker som inte riktigt lyckades, utan att för den delen få superdåliga betyg. De var bara Meh helt enkelt. Meh. En är inte ens utläst.

hämtaNittonhundra av Alessandro Baricco| Italiensk org. title Novecento, un monologo | Antal sidor: 75 | Utgivningsår: 1994 (min utgåva 2001)| Förlag: Bonnier pocket| Från: Bokpotaten| Handling |

Kommentar:

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om denna bok. Den var rätt speciell. Bra men inte så att jag kommer minnas den (har redan börjat glömma bort stora delar av den). Den ingav en sorts känsla, magisk realism kanske. I don’t know. Jag kommer i alla fall behålla den för den gjorde mig rätt fascinerad.

”Det har alltid slagit mig det här med tavlor. De hänger uppe i åratal, sen utan att det händer något, men jag menar ingenting, pang, faller de ner. De sitter där fästa vid spiken, ingen rör vid dem, men rätt som det är, pang, ramlar de ner, som stenar. I den mest totala tystnad, med allting orörlig runtriktning, inte en fluga som rör sig, och de, pang. Det finns ingen orsak. Varför just i det ögonblicket? Ingen som vet. Pang. Vad är det som händer med en spik som får den att besluta att den inte orkar längre? Har den en själ, arma stackare, även den? Fattar den beslut?” Sid. 52-53.

9789100120474_200

Du lär mig att bli fri – Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan ed. Ying Toijer-Nilsson| Antal sidor: 572 | Utgivningsår: 1992 (min utgåva 2008)| Förlag: Albert Bonniers förlag| Från: min låtsasfarmor| Handling |

Kommentar:

Det här är en mycket fin bok. Den innehåller säkert en guldgruva för vissa. Men för mig fick det ta stop efter 120 sidor, den var inte för mig. Jag älskar brev, skriver dem själv. Har inget emot brevromaner. Men detta var torrt. ”Urval och kommentarer av Ying Toijer-Nilsson”. Well, dessa urval och kommentarer var inga som fick mig att fastna. Brevväxlingen var otroligt ensidig och intern. Okej, det stod i förordet att många av Sophie Elkans brev var försvunna. Men okej, men det förklarar inte varför ni inte valde att ta med de som fanns tillgängliga istället för lite svarssnuttar här och var. Kommentarerna som fanns med för att förklara var alldeles för krångliga, de gjorde det bara svårare att förstå! Var de kommentarer till brevet som skulle komma eller brevet vi redan läst? Huh? Alltså va? 

Det blev lite intressant när det såg ut som att det började bildas olycklig kärlig mellan de två kvinnorna men det rann ju ut i sanden och det var bara en massa prat om felstavade namn på författare (för det rättade ju kommentarerna till…) och böcker som snart skulle i tryck. Jag fick verkligen inget ut av denna alls. Själv skulle jag nog satsat på stycken, paragrafer, och en solid brevväxling mellan de två istället för bara Selmas röst och kanske försökt skriva en analyserande text mellan breven och orden. Det förväntade jag mig att få läsa. Fick inte ut någonting av det här upplägget alls.

9789171261472_200_fred-100-roster-mot-vald-och-krigFred! 100 röster mot våld och krig eds. Saam Kapadia och Jeppe Wikström| Antal sidor: 192| Utgivningsår: 2009| Förlag: Max Ström| Från: Goodie Bag, Development day 2013| Handling |

Kommentar:

Det var en fin bok som MÅNGA skulle behöva läsa. Inte bara ungdomar utan de flesta människor, speciellt de som tar freden i sitt trygga lilla land förgivet och ser invandring som ett hot. För mig var den inte speciellt mycket av en eye-opener men den var ändå trevlig i sin tolerans, och alla röster som säger sitt om ett värdig människoliv.

Boken tar upp flera aspekter av vad fred innebär; världsfred, våld i samhället, våld i hemmet, mobbning, missbruk och massa annat. Jag rekommenderar boken, den är väldigt lättläst och har många poänger.

”Om du inte tar ställning mot en orättvisa, har du valt förtryckarens sida. Om elefanten har sin fot på musens svans och du säger att du är neutral, kommer musen inte att uppskatta din neutralitet” – Desmond Tutu sid. 12


Lämna en kommentar

The Ice Cream Girls (Solklar femma!)

hämta (1)Handling (från Goodreads): 

As teenagers Poppy Carlisle and Serena Gorringe were the only witnesses to a tragic event. Amid heated public debate, the two seemingly glamorous teens were dubbed ‘The Ice Cream Girls’ by the press and were dealt with by the courts.

Years later, having led very different lives, Poppy is keen to set the record straight about what really happened, while married mother-of-two Serena wants no one in her present to find out about her past. But some secrets will not stay buried – and if theirs is revealed, everything will become a living hell all over again…
Mina recensioner av: Goodnight, Beautiful | Marshmallows for breakfast | The woman he loved before
Även läst men det var innan Goodreads och bloggen: The cupid effect | My best friend’s girl | The Chocolate run 

Kommentar:

Perfektion! 

Den första boken jag läste av Dorothy Koomson var The Cupid Effect som jag hittade i London av en slump innan mitt liv skulle förändras drastiskt (dramatiska Emilie försöker beskriva första gången hon skulle gå och se musikalen Wicked. En musikal hon älskar och kan alla sånger till). Böckerna av henne jag läst efter den har inte slagit denna boks briljans! Det ändrades dock med ”The woman he loved before” och har nu dubbeländrats med ”The Ice cream girls”. Hon blir ju ta mig tusen bara bättre och bättre!

Från sida ett var jag fast. 

Okej, jag satt ju inte direkt och mös när jag läste boken, tvärtom var jag ständigt frustrerad av karaktärernas val och handlingar (förutom när det gällde domestic violence-delarna, då var jag arg på HONOM, för jag tänker inte döma kvinnor – och män – som faller offer för sådana människor!). Men tänk om alla karaktärer hade gjort precis som jag ville att de skulle göra för deras eget bästa, hur bra hade historien vart då? INGET hade ju hänt liksom! En trevligare historia, men helt händelselös. Plus att den inte skulle få igenom sitt budskap, så by all means, fortsätt agera som ni gjorde. 

Alltså, perfektion! Jag älskade verkligen den här boken! Det var så svårt att lägga den ifrån mig. Men samtidigt var det svårt att läsa den då alla dessa känslor väcktes i mig. Spänning, obehag, sorg, glädje, ilska… 

Det värsta är när man kommer på något och man inte kan prata om det. Det skulle spoil:a allt. Men vi pratar i gåtor då. Det var en mening, en liten liten pyttemening som fick mig att förstå VEM det var som bar ansvaret för allt skit som dessa två flickor råkade ut för. Väldigt diskret, skulle inte förvåna mig om det endast var jag som upptäckte det, för jag tror inte man ska upptäcka den. Jag vill veta om andra också gjort det, men då måste ju folk läsa boken först. Så läs den. 

Innehöll allt som jag kan önska mig i en bok. Men som sagt, Dorothy är ju proffs på att få mig nöjd.

Betyg: 5 av 5!

The Ice Cream Girls av Dorothy Koomson | Antal sidor: 468|  Utgivningsår: 2010 Förlag: Sphere | Från: min pappa, januari 2013

 

 


Lämna en kommentar

Little Bee

littlebee-201x300Handling (från goodreads): 

WE DON’T WANT TO TELL YOU TOO MUCH ABOUT THIS BOOK. It is a truly special story and we don’t want to spoil it. Nevertheless, you need to know something, so we will just say this: It is extremely funny, but the African beach scene is horrific. The story starts there, but the book doesn’t. And it’s what happens afterward that is most important. Once you have read it, you’ll want to tell everyone about it. When you do, please don’t tell them what happens either. The magic is in how it unfolds.

Kommentar:

Okay, fair enough or something. Låter dock lite som om någon vart lite lat med att skriva en baksidetext… Vi gör en kort sammanfattning. Little Bee från Nigeria. Sarah från England. De möts. Saker händer. Sarah är rätt clueless och tror att allt kan lösas här i världen trots att Little Bee är levande beviset på att nej, saker är inte lätt för alla människor.

Men vad tyckte jag då? När jag läste boken så var jag helt förtrollad av Little Bee som karaktär och hennes historia. I eftertanke blir boken mer och mer naiv om man lägger till Sarahs kapitel. Personer som kommer från en säker vardag utan krig, konflikter och folkmord kommer förmodligen alltid låta naiva. Men det finns olika grader. Man kan tycka att efter vad Sarah sett och hört med egna ögon och öron borde hon förstå hur komplicerat saker och ting är!

Jag gick in i boken utan att veta något, som ni ser så är baksidebeskrivning inget de satsade på direkt. Men okej, vi kör på, tänkte jag.

Boken var spännande, hjärtskärande, sorglig, hoppfull och naiv, med så olika betyg från människor att jag nästan måste ifrågasätta mig själv för att jag gett den ett högt betyg. Men hej, det är ju MIN läsupplevelse jag ska betygsätta, och den var helt klart vad jag förväntat mig, att det skulle vara bra. Och det var den. Jag är bara ganska irriterad på Sarah såhär i efterhand, men sånt behöver inte dra ner betyget.

Det som däremot drar ned betyget är slutet. Jag ska inte berätta vad som hände men det involverar ett open-ended slut där man vet vad som kommer hända tio sekunder efter att sista punkten sattes. Det var lite nytt för mig och jag är inte säker på att jag gillade det. Han har skrivit om glada saker, sorgliga saker, hemska saker, förödande saker, alltigenom boken, varför vågar han inte skriva ett propert slut?

Lite exempel på Sarahs naivitet kommer här men det är spoilers så läs det inte om du planerar att läsa boken

[Att hon tror att det går att skära av sig ett finger för att allt ska bli bra? Det funkar inte så. Jo visst, allt blev bra, eller halvbra. Little Bee fick gå fri från männen men hennes syster inkluderades visst inte i betalningen… Eller att man bara kan ringa migrationsverket och säga ”hallå, kan ni ge uppehållstillstånd åt en flykting som jag gömmer hon mig helt utan papper från ett land som man ENLIGT OSS inte ska ha någon anledning att fly från” eller min favorit, ”Såklart jag kan ta min lilla son till Nigeria där jag själv upplevt rebeller mördat och plöjt och tvingat mig skära av mitt finger. Jag kan till och med hålla honom nära män som bär vapen, vi är ju vita så vi är skonade” ja men tjena… ]

Jag tyckte verkligen om boken men det var då vissa saker. Författaren försökte få in något OCD-moment med pojken Charlie och hans illvilja att ta av sig sin Batman kostym. Bara det att anledningen till varför han inte tar den av sig hände långt EFTER att han konstant började ha den på sig in the first place.

I vilket som, jag rekommenderar boken,  men det finns väldigt grafiska scener som kan göra en illamående så tänk efter lite om du är känsligt. Dessutom är språket skrivet på dialekt så det blir mycket mer afrikansk engelska när Little Bee har sina kapitel eller pratar. Själv älskar jag det, men vissa kanske tycker sånt är jobbigt.

Betyg: 4/5

Little Bee (ev. the other hand) av Chris Cleave | Antal sidor: 270|  Utgivningsår: 2008 | Förlag:  Simon & Schuster| Från: pappa när han vart i London, januari 2013

 


Lämna en kommentar

The invention of Hugo Cabret

9673436

Handling (från Goodreads): 

Half sketches create a story in pictures too, relevant history. Real last-century French pioneer filmmaker Georges Méliès collected mechanical robot-like automata, and, impoverished, worked at a toy booth in a Paris railway station. Here, orphan Hugo fixes his late father’s automata, and meets Méliès through his god-daughter Isabelle.

 

Kommentar:

Efter att ha sett filmen Hugo och läst Brian Selznicks andra bok ”Wonderstruck” vad jag tvungen att även läsa denna, och den var helt klart underbar! Jag vet inte vad jag ska säga! Hur i hela friden får han inspiration till dessa berättelser? Ren magi, that’s what it is!

Jag visste redan vad som skulle hända (wow var filmen trogen boken!), men det gjorde inget, det är som man säger resan dit som räknas. Dessutom var jag galet nyfiken på hur en så fin historia som den filmen hade kunde vara som text. Det enda jag hade svårt att minnas var att Hugo var så tyst, vägrade lita på någon. Ibland blev det faktiskt jobbigt, hur mycket som helst kunde ha undvikits om han hade anförtrott sig till dem som ville hjälpa. Men som man säger, hade inte var mycket av en historia om han gjort det.

Sen så är det hela ju så hollywood-iserat. Ta Järnvägsvakten, han spelas av han Borat-snubben i filmen och får en superframträdande, lite komisk roll. I boken nämns han knappt.

Men jag rekommenderar verkligen denna bok!

Betyg: 4,5 av 5!

The invention of Hugo Cabret av Brian Selznick |Antal sidor: 525|  Utgivningsår: 2007 | Förlag: Scholastic| Från: Stadsbiblioteket, Stockholm


Lämna en kommentar

Lite minnen (Sweden och USA goes London)

575705_10151952412319533_1376580886_n

Det är rätt svårt att gå vidare. När man har haft ett otroligt år i ett annat land och sen helt plötsligt är hemma igen och vännernas liv fortsätter. Mitt år som student på Long Island University, NY var en av de mest händelserikaste liv jag vart med om. Och det har snart gått tre år sedan jag kom hem. Sedan dess har jag åkt tillbaka en vecka och hälsat på, semestrat i Frankrike med min vän Alizé och hennes familj samt i slutet av september mött upp min vän Abby i London och haft en dag tillsammans. Jag har redan lagt upp en bild av de tre böcker jag köpte i London, så nu tänkte jag minnas tillbaka lite i bilder.

1385498_10151952407159533_644031183_n

Åh vad jag saknat härliga Abby.

                                                                   1394101_10151952408694533_1939307858_n  1380053_10151952408579533_972758841_n

Man vad ju liksom tvungen att ringa viktiga samtal i de röda telefonboxarna. Det vet ju alla.

                                                                  1376418_10151952408194533_1106196901_n  994928_10151952408129533_1105299158_n

Apparently you have to take selfies because friends don’t know your angles… Huh, who knew. Måste nog erkänna att detta blir den sista selfiebilden jag tar. Nu har jag vart lite hipp, dog inte av det, men det räcker nu.

 1374307_10151952408444533_212264912_n1381775_10151952409199533_499827195_n1385799_10151952408774533_1668438987_n

Det var lite bilder från en härlig helg! Passar bra att skriva om nu när jag tog mig något söderut och har äventyr i Tanzania istället (och PLUGG, glöm inte PLUGG. Oh dear, hur många uppsatser ska en människa behöva skriva innan hon exploderar?)


Lämna en kommentar

Minirecensioner #2

6662883

The Wonderful Wizard of OZ (seriealbum) av L. Frank Baum, Eric Shanower, Skottie Young | Antal sidor: 216 | Utgivningsår: 2009 | Förlag: Marvel | Handling |

Kommentar: 

Det var inte alltför länge sen som jag läste boken så den var ganska färsk i minnet när jag läste seriealbument. ÄLSKADE denna version! Boken hade en massor med scener som inte fick vara med i filmen (vilket är förståeligt då de behövde tiden till sina awesome sånger), så det var trevligt att se dessa scener utritade. Och sååå vackert! Många karaktärer var inte ens i närheten av hur jag hade föreställt mig dem, men ger ju inte mig rätt till att bestämma hur allt ska se ut. Sånt förstår jag inte riktigt med filmer, när folk säger att de liksom inte ser ut som i deras huvud. Tankeläsning har inte blivit ”a thing” än så… Hur som helst. Supervackert, fina teckningar, och väldigt trogen boken istället för filmen.

Betyg: 4 av 5!

 

 

 

9499702

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson| Antal sidor: 404 | Utgivningsår: 2009 | Förlag: Pocketförlaget | Handling |

Kommentar: 

Hur härlig som helst och jag tror inte Ove kommer slå denna bok. Har inte läst den än, kan inte svära på det men jag TROR Allans historia är bättre.
Det var länge sedan en bok fick mig att skratta högt. Flera gånger. Allra mest tyckte jag om tillbakablickarna genom det senaste århundradet. Jag gillar hur Allan var helt immun mot både politik och religion och ändå hamnar i sällskap med alla möjliga världsledare och politiska sammanhang.
Jag rekommenderar verkligen boken, den är bra skriven, rolig och smart.

Betyg 4 av 5!

 

 

 

momo

Momo eller kampen om tiden av Michael Ende| German origional title: Momo oder Die seltsame Geschichte von den Zeit-Dieben und von dem Kind, das den Menschen die gestohlene Zeit zurückbrachte | Antal sidor: 318 | Utgivningsår: 1973 (min utgåva 2007)| Förlag: Berghs | Handling |

Kommentar:

Boken var söt, inte så mycket mer tyvärr. Jag älskar verkligen Den oändliga historien som film och jag har velat läsa boken hur länge som helst. Så eftersom denna bok är skriven av samma författare blev jag nyfiken. Hoppas verkligen den oändliga historien som bok är bättre än denna. Jag vet inte riktigt varför jag är så besviken på boken, kanske jag är för gammal? Fast det är ju inget argument, jag gillar massvis med böcker som är menade för 9-12-åringar. Antar att jag kommer spara denna tills mina småsyskon börjar läsa, de kanske gillar den mer.

Betyg: 3 av 5!